Att våga tro på sig själv

Ungefär i 15-års åldern förlorade jag tron på religionerna. Alla religioner jag kände till var krävande, hotfulla och fördömmande även om dom predikade om kärlek. Inom mig kände jag att om det finns en kraft som kan kallas Gud så stämmer det inte överens med den bild man predikade i kyrkor, synagogor och moskeer. Kände en viss dragning till både hinduism och buddism men också där stötte jag på vissa företeelser som sade mig att det inte var helt korrekt.

Genom åren som gick fick jag ibland en glimt av "visionen" men den var så enorm så av rädsla stängde jag av så fort jag kunde. Någon gång föranledde det mig att igen leta efter källor som kunde berätta om liknande, men tydligen var inte tiden mogen, för jag hittade intet och stängde än en gång dörren.

När visionen, ögonblicket som varar en evighet, än en gång, mera kraftfull och intensivare, kom till mig var jag mera mottaglig och öppen. När den underbara visionen öppnat sig för mig, i hela sin härlighet, började jag än en gång söka efter andra som haft samma upplevelse. Denna gång gällde det dock inte att få bekräftelse, jag visste ju, hade uppnått medvetenhet, utan för att vi som haft visionen har en längtan att hjälpa andra att våga tro och lita på visionen då den uppenbarar sig.  Som jag tidigare i bloggen berättat hittade jag ganska snart några och hela tiden hittar jag flera.

Ju flera som medvetet går in för att sprida kärlek och förståelse, desto bättre och visst blir vi starkare om vi kan samordna våra resurser låta våra oändliga själar flätas samman och bilda ett nätverk av kärlek och positiva tankar.

En del av organisationerna som uppstått verkar ivriga att samla in pengar och tyvärr är det ju så, att så som världen är uppbyggd behöver vi en del pengar för vårt eget behov och också en del för att kunna hjälpa andra. Det mesta bygger på frivillighet och ingen blir utanför även om man inte har ekonomiska resurser att dela. 

En av mina nyaste bekantskaper är Declaration of Oneness.   
Det hela är ännu så nytt för mig själv så jag är inte kapabel att gå i god för organisationen men åtminstone är grundtanken densamma.  

                                                            Jag vill dela min glädje     
                                                        så den växer
                                                   blir en jubelsång!

Själen inom oss - en del av det guddomliga.

Det är inte lätt att vara guddomlig. 
Efter den första fantastiska uppenbarelsen, insikten eller vad vi kallar det som hänt oss, försöker vi på olika sätt  förklara både för oss själva och för omvärlden det fantastiska i att vi alla är ett och vår själ är en del av evigheten, blir vi tveksamma.

Våra visioner blandas med våra egna tankar, som är påverkade av världen vi lever i just nu. Vi blir osäkra på vilket som är den gudomliga vetskapen och vilket är det egna jagets framkallade tankar.

Som vår föreställning att själen endast finns inom oss! Så är det ju ingalunda, själen är ju en del av allt och därför oändlig. Den finns alltså inom dej men omsluter dej och uppgår som en del i allt.

Förutom att vi får ett enormt behov av att hjälpa andra, förbereda dem så att de skall vara mottagliga då uppenbarelsen kommer, söker vi stöd. Vi kan ju förändra världen , så varför gör vi det inte? Genom att samordna våra tankar kunde vi uträtta underverk men istället blir många och famla, svamla och förminskar det fantastiska för att passa in det i samhället eftersom det är så stort så vi själva har svårt att förstå.
Jag har observerat det här fenomenet hos Neale Donald Walsch, Little Grandmother och många andra som jag har hittat via nätet, lite tona ner det hela, kanske lite inblandning av någon religion eller kanske något annat som skall göra det möjligt för människorna att uppfatta en del utan att dömma oss som helt galna.
På egen hand kan vi, genom våra tacksamma tankar, åstadkomma en del men tänk om vi tillsammans skulle koncentrera oss på olägenheterna, vilka fantastiska förändringar vi kunde åstadkomma.

Det är ändå viktigt att komma ihåg. Tro inte vad andra säger utan att du känner inom dej att det är rätt.

Evigheten varar en kort sekund.

                                                               När ögonblicket
                                                           som varar en evighet
                                                                      är över
                                                          är det endast ett fåtal
                                                       som uppfattat evigheten 
                                                                   i ögonblicket



                                          

Kropp & själ

För att behålla hälsan ska man hålla sin mage lycklig, främst genom födan men också genom att undvika negativa tankar som hakar sig fast i tarmarna och därifrån sprider sig ut i kroppen. Förutom en varierande kost behöver kroppen röra på sig, frisk luft och positiva tankar.
Njut av naturen, försök att se det positiva i situationer som kommer i din väg och låt blicken smeka allt det vackra runt omkring dig. Inse skönheten också i det som vid första anblicken inte kanske syns så vackert.

 

Förlåt i ditt hjärta dem som gjort dig orätt, därefter kan du med lätta steg vandra vidare. I något skede kommer du så långt att du inte bara förlåtit dem utan känna tacksamhet för upplevelserna som just då kändes svåra men som hjälpt dig att bli den människa du är idag. 

 

När du lärt dig att älska dig själv som du är inser du att det inte är bara de som hjälp dig som är lätta att älska, utan också de som förorsakat dig smärta som format dig och då kan alltså din kärlek även omfatta dem. Också de är en del av dig, för vi är alla ett.

Visionen når alla

Under ett samtal var det en som uttryckte sin sorg över att en nära anhörig inte har några som helst visioner om att det skulle finnas något annat än detta liv vi lever här och nu.

Visst gäller det ju många av mina anhöriga också men jag har ändå inte varit orolig eftersom jag inom mig vetat att vi alla är ett. Men jag fick ”ett paket” att levera till en orolige.

Alla får visionen om inte förr så i ögonblicket då själen lämnar kroppen. För alla tvivlare och förnekare blir ögoblicket och känslan av den oändliga kärleken en mycket stark upplevelse då det kommer som en fullständig överraskning.

Som ett tillägg till den här texten vill jag bifoga något som jag hoppas förmedla till mina anhöriga och vänner då jag går bort:

Ni som samlas för att ta avsked av mig då jag lämnat detta liv skall komma ihåg att det endast är dom jordiska delarna som blir till stoft. Ni skall inte sörja, även om ni känner saknad är jodelivet inte slutet, det är början på något nytt. När själen och anden, ljuset inom oss, återförensas med allt som är, gör vi det med glädje och minnen av upplevelser. Ni kan minnas mig såsom jag var men veta att vi snart igen blir ett för att i något skede återvända för nya upplevelser.

Livet formas av val, fria val men nu skulle jag önska att ni väljer att under några minuter välja att sänka er i tystnad och försöka minnas något gott som vi hade gemensamt efter det önskar jag att ni i era hjärtan kan glädjas och fortsätta leva era liv i kärlek och inte rädsla.

Samtal med Gud

Då jag läste Neale Donald Walsch andra bok om 'Samtal med Gud' fick jag ibland känslan att nu var det mera hans egna ledda tankar än vad Gud egentligen ”sagt”. I slutet av boken fick jag bekräftelse på att han inte själv var riktigt säker på att allt i boken kom direkt från Gud.

Det är inte lätt att alltid skilja på vad som kommer från Gud och vad som är ens ”egna tankar”. Men om vi alla är Gudinnor så är väl alla våra tankar från Gud? Nej, det är en viss skillnad, våra egna tankar är bygger upp satser delvis kanske färgade av vad vi upplevt i detta livet medan tankarna från det som ÄR kommer som färdiga paket.

Det är inte ledda tankar för du har bara en insikt om något som du inte ens vetat om att du funderat över och detta färdiga paket kan komma till dej medan du egentligen sysselsätter tankarna med något helt annat. Efter att du mottagit paketet blir du naturligtvis och undra och kan då få någon förklaring som tillägg och på detta vis kan samtalet med Gud fortgå en stund men i något skede övergår det till dina egna tankar.

Många gånger händer det att jag sätter ned mej för att skriva om något men sedan då jag väl öppnat dokumentet visar det texten jag skriver handlar om något annat. Jag antar att det också är en sorts vägledning av Gud.

Neal Donald Walsch har också nyligen utkommit med en ny bok som jag ännu inte hunnit ta del i, hans första böcker, Samtal med Gud I, II, III hände ju för över 15 år sedan.

Akta dina tankar

Att hitta den positiva sidan i vardagen kan vara en utmaning men en ännu större utmaning är att inte låta dom negativa tankarna smyga sig in i våra sinnen.
Då man ser någon som uppträder på "icke önskvärt sätt" eller hör grannarna strida, situationerna dyker upp runt omkring oss hela tiden. Då bilder av våld väller in i våra vardagsrum finns dom där, dom fördömmande tankarna utan att vi ens hunnit tänka oss för.
Det gäller att avvisa dem så fort som möjligt och försöka hitta förståelse, sända en tanke om kärlek till dem som helt tydligt skulle behöva mindre rädsla och mera kärlek.

 

Låt inte gårdagen förstöra nuet

Förlåtelse är att låsa upp dörren

för att släppa någon fri -

och inse att fången var du.

(Max Lucado)

Det finns säkert många människor som uppnått lägre medelåldern utan att ha mött alltför stora svårigheter i sitt liv men jag misstänker att stora flertalet har fått sina törnar.

Det finns par som verkar så lyckliga tillsammans och som ser ut att lyckas med allt i livet. Visst finns det säkert sådana par men inte ens för dessa lyckostar är allting så självklart och många har fått arbeta hårt för att komma dit eller så har den ena fått ge vika och det är den andra som format deras liv.

Sen finns det dom som fått ta törnar som varit uppenbara för omgivingen och endera själva orkat ta sig ur situationen eller varit så (o-) lyckliga att dom blivit övergivna.

Det som i vardera fallen skulle var viktigt är att bearbeta sorgen men sedan lägga det bakom sig och inse att framtiden finns framför, fri att formas just efter eget behag.

Lättast att ta sig vidare är att försöka låta bli att tänka på det som varit, att varje gång det dyker upp i minnet tänka, men det var då, det är inte jag NU.

Låta bli att prata om det, helt enkelt begrava dom händelser som gör ont djupt ner i glömskans grotta.

Lyssna till musik som gör dig glad eller harmonisk. Läs inte böcker eller se inte på filmer som gör dig ledsen.

Varje dag i ditt nya liv kan du själv välja och då skall du välja det som du innerst inne känner att är rätt för dig. Det kan låta själviskt men om du gör dina val så att du blir lycklig är det också det val som är bäst för alla eftersom din lycka sprider sig och visar sig vara det bästa även för alla i din omgivning.

Om du forfarande lever ett liv som inte känns bra för dej, gör ditt val, gör dig fri!
Än är det inte för sent att få det liv du själv väljer.
 

Låt varje val komma från ditt hjärta

                                           Om du i ditt hjärta känner
                                           att det är rätt för dej
                                           då är det så
                                           ingen skillnad
                                           vad andra säger.

När ditt val är rätt för dej då är det också det bästa för alla andra.

Alla religioner har fel!

... men också lite rätt.
Att komma till insikt, inte behöva tro eller tvivla. Att veta att vi alla är ett och godheten, ljuset inom oss eller vad man vill kalla det är det som i många religioner kallas Gud.

Ända sedan skriftskolan och konfirmationen har jag vetat att om det finns en Gud så kan det dom predikar i kyrkan inte stämma.

Det har tagit lång tid att bearbeta, emellanåt har jag varit nästan ateist. Har letat efter svaret inom andra religioner och kommit till att egentligen är grundtanken inom religonerna densamma. Ändå har jag inte inom mig kännt att någon skulle ha riktigt rätt. Hinduismen och buddhismen kändes nästan rätt men något var det som inte stämde.

Så en dag för några månader sedan då jag gjort min morgongymnastik och satt en stund för att ta igen mig kom visionen. Jag fylldes av en känsla som berättade att vi alla är ett, vi är alla en del av det som kallas Gud. VI ÄR!

Jag kände också att vi måste vara många som vet men, eftersom det inte är frågan om en religion, hur skall man få kontakt och hur skall man få ut det härliga budskapet till alla.

I mitt sökande stötte jag på Little Gandmother  . Hon hade allting rätt, det enda men var att hon utpekades som en lögnare, man sade att hon inte var den som hon utgav sig att vara. Jag förstår nu att det är så som religionerna måste försöka motarbeta detta budskap som är så fritt från krav och fullt av kärlek.

Några veckor senare fick jag höra talas om Neale Donald Walsch och hans bok, Samtal med Gud. Jag gick till biblioteket för att låna den men den var utlånad så jag fick ställa mig i kö.

Julen kom och gick och jag befann mig i ett lyckorus och allt emellanåt kände jag rätta svaren till sådant som jag funderat över. När jag äntligen fick Neals bok för någon vecka sedan och började läsa kunde jag inte annat än nicka igenkännande på dom flesta ställen, allt var ju inte sådant som funnits i mina tankar. Jag har fortfarande inte läst hela boken eftersom jag inte vill att hans ord skall påverka min känsla men jag läser lite varje dag.

Men det viktigaste som vi alla, Neal, Keisha, jag och många andra med oss, känner – vi är gudar, vi är alla ett, vi är skapare, vi skapar genom tanken – ordet – handlingen. Och, om du vänder dig till ditt inre, känner du att också du är en gudinna, en del av oss.

Det finns ingen domedag och vi är inte syndare, det finns inget slut, vi är för evigt. Vår uppgift på jorden är att uppleva så mycket som möjligt utan att skada andra, alltså oss själva, eftersom vi är ett.

Det är också viktigt att påminna andra om denna stora vetskap som finns inom oss. Detta är ingen religon, det finns inga heliga skrifter eller byggnader det heliga finns varhelst vi befinner oss. 

Det du gör åt andra, gör du också åt mig. Den meningen berättar så mycket.